Gott nytt år!!

Gruppfoto. Sådär. Nästa pr blir det bättre.

Min nyårskrönika

I sann nyårsanda bör man väl sammanfatta året som gått. 2012 har jag:
- Börjat året med stor middag i Clifton med gamla vänner och nya bekanta
- Flyttat tillbaks till Sverige från Sydafrika och återupptagit mitt liv här
- Soffsurfat hos två snälla vänner
- Rest relativt lite för att vara mig, bara 4 utlandsbesök
- Kommit ur ett förhållande
- Gått in i ett nytt förhållande
- Renoverat mitt badrum och slipat mina golv
- Fått en delvis ny tjänst på jobbet
- Varit i mitt livs bästa form konditionsmässigt, men (föga förvånande) kommit tillbaks till någon form av notmalläge
- Sprungit mitt livs första lopp, med ett fiskben i halsen
- Med en god väns hjälp renoverat en lägenhet i Spanien
- Flugit helikopter över Manhattan med tre fina vänner
- Fiskat kräftor för första gången
- Spenderat mindre tid på Sturehof, pga pengabrist, och mer tid med födelsedagspaddan och en film
- Varit med i fyra reklamkampanjer, varav en utan min vetskap
- Gått på mitt livs första, andra och tredje galopprace
- Engagerat mig mer i omvärlden
- Sett till att bli lite mindre stressad och lite mer zen över saker som händer
- Avslutat året med stor middag i Bromma med nya vänner och bekanta

Ser med spänning fram emot 2013!

Icicle

Min cykel har förvandlats till en isskulptur. Tufft!

Judisk jul?

I år kommer julen att firas lite varstans. I morse julfrukost med Peter hos mig. Ikväll julmiddag med Familjen Flanders i Bromma. På julafton jullunch med mamma och mormor i Mariestad.

Börjar påminna om den judiska högtiden som jag var så avundsjuk på när jag gick på dagis, eftersom Alex, Kalle, Simon, Micke och Jonathan alltid berättade att de fick en present per dag i en hel månad. Dessutom verkade de alltid ha kul på sina judiska häng som de var på typ hela tiden som jag minns det. Exakt vad dessa häng egentligen innebar grottade jag aldrig mer i, jag kunde bara konstatera att det verkade vara något som vi andra verkligen gick miste om.

Så känns rätt bra att nu, 26 år senare, i varje fall få fira i dagarna tre.

Tack Internet!

Internet är bra till mycket. Jag tror till och med att jag vågar påstå att Internet räddat julfriden för mig, och många därtill. Dels har jag själv köpt 90% av alla klappar på nätet. Dels verkar många andra ha gjort lika så. Således väldigt mycket mindre hets i butikerna när de återstående 10% inhandlades. Istället för pur ångest och ren och skär skräck som det brukar innebära att röra sig på stan 15-23/12, har det varit rent av trevligt att strosa runt. Glatt!

En resklar get till jul

Man DÖR ju när man ser de här små getterna som är helt resklara och allt. Tänk lyckan om det skulle komma klippeti-kloppandes en sån här liten rackare på jul!

Ser fram emot att se vilken minilantgård som Familjen Flanders kommer att ge till varandra i år. Kycklingar och getter brukar vara starkt representerade. Hoppas på att få se fler åsnor i år.

Heja Action Aids julkampanj (och deras arbete såklart: Action Aid har tydligen som mål att skicka iväg 25 000 getter till jul, och just nu så saknas det bara drygt 4 500 stycken. Det borde väl gå att fixa innan jul?)!

Naaawh!

När olika djur blir bästisar.

Fröken Julie + Den Starkare

Necking o jag var på teater idag: Fröken Julie och Den Starkare - bra grejer i regi av Börje Ahlstedt. Min kompis Patrick spelade Jean, vilket såklart var extra kul att se. Go Patrick!

Öppet brev till Peter (och SL) lagom till söndagsfrukosten

Ang. att "det är så smidigt att åka ut till Bromma bara man ser till att tajma tågen".

Ja Peter (och SL), det HADE det varit om SL inte blåljugit om avgångstiderna i sin reseplanerare.

OM tåget från Östermalmsg verkligen hade gått 10.29, som det stod att det skulle, ja, DÅ hade jag varit framme i  på smidiga 24 minuter.

Men, eftersom tåghelvetet i verkligheten avgick 2 minuter INNAN dess så fick jag istället precis hela Dalälven på min kvarn och håller således fast vid att DET ÄR SJUKT OSMIDIGT OCH ETT RENT HELVETE DÄR NERE I SKÄRSELDEN!! Så det så.

Sålunda blir det 20 minuters väntan i Alvik, och lika mycket försening av Det Heliga Lussebaket med Pappa Flanders.

Begrunda detta till söndagsfrukosten, Peter (och SL), och se om latten och finfrallan smakar lika gott som de brukar. Nä, tänkte just det.

Vinter som det ska vara

Humlegården, idag och igår. Vore varje vinterdag så här hade det gärna fått pågå i de 4 månader det pågår!

Fredag!

Nu är det fredag. Och klockan är fyra. Och precis som varje fredag kl 16.00 sharp spelar Erika Edith Piafs Milord på full patte. Då vet man att det är helg snart.

Sanna Lucia och god, bråd död

Idag har jag frossat i liv och mat som sig bör på Lucia: inledde med en ståpälsfin luciakonsert med Adolf Fredriks kör i fina Hedvig Eleonora tillsammans med Maggie och hennes mamma. 

Frukost med vört, glögg och pepparkakor följt av ett positivt utvecklingssamtal med min chef som gav mig väldigt mycket och fin beröm, och därefter lussebullar, godis och annat smaqskigt! 

Ikväll blir det  isbergssallad med gurka till middag, annars kommer jag dö sockerchocksdöden inom kort. Det är, utgår jag ifrån, en så kallad god, bråd död. 

Wettex

Jag känner mig som en Wetextrasa med extra uppsugningsförmåga vad gäller baciller så här års, så är nu sjuk för fjärde gången på två månader. Seriöst?! Idag hade jag hyfsat lite att göra på jobbet, så gick hem efter lunch o sov hela eftermiddagen. Vet inte om jag varken blev piggare eller friskare, men skönt var det och njöt gjorde jag. Tur att jag har mycket komptid att ta ut.

Tyvärr innebar detta att jag missade både middag med Peter som jag inte sett sen han åkte till Indien, och Sandels filmvisning av Zero Silence. Men men, det kan vara bra att tvinga sig själv att ta det lugnt ibland gissar jag. Och inte nödvändigtvis fel att få sakna någon lite extra.

What the fax!

Idag skulle jag godkänna en nyemmision genom att skicka in mitt svar till banken.

Jag testade redan igår hemma, men det fungerade inte att logga in på internetbanken pga tekniska problem, så jag försökte på jobbdatorn idag.

Vilket inte heller gick, för att datorn saknade något viktigt tillägg som krävs för att man ska kunna logga in på det där nya, jättesäkra sättet.

Så jag fick lösa det genom att skicka ett fax. Jag banade väg bland gammalt bråte och dammade av faxen i postrummet.

Men kunde inte faxa, för att "minnet är fullt".

Någon tipsade då om att man kunde faxa från printrarna.

Vilket inte heller gick, eftersom faxen hos banken inte svarade när printern och jag ringde, allt medan mina försök blev rättfärdigt utskrattade och hånade av kollegor som passerade - "Skämtarru? Vem faxar nu för tiden?".

Så jag ringde till banken och frågade om jag inte kunde scanna det dokumentet som jag hade tänkt faxa och skicka det per mail istället. Men mail är tydligen inte en tillräckligt säker väg att skicka saker på enligt bankens jurister. Trots att min mail både har mitt namn och mina kontaktuppgifter i sig, medan ett fax i princip skulle kunna skickas av vem som helst.

Intressant det där när man är fast i fällan mellan framtid och dåtid.

En lyckosam helg

Bra helg.

I fredags åt jag middag på East med Sandels. Utnyttjade ett presentkort som jag fick efter att ha blivit sjuk sist jag var där för två år sen. Minns ett något udda samtal som jag hade med dem över telefon på jobbet, när deras hälsochef intervjuade mig ingående kring exakt på vilka sätt deras lax med edamamebönor gjort mig sjuk. Jag uppskattade verkligen deras seriositet och professionalitet kring det inträffade, men är fortfarande oförmögen att äta edamamebönor. Den här gången gick det bättre med maten - avnjöt utsökt sushi, och fick behålla allt!

Igår fest hos Bella. Kvällen innebar en riktig vinst för mig - inte nog med att det var ett kul kalas som alltid hos B, jag fick dessutom hjälp med att töja ut mina jättesnygga leopard peeptoes som jag bara haft 2x1h sen jag köpte dem i höstas, eftersom de är för små (40 my ass, snarare 38,5). Men jag lyckades teama ihop mig med en kompis kille som med glädje antog utmaningen att ha dem på sig i två hela timmar, så nu är i varje fall den ena skon lagom stor (tyvärr verkan hans vänsterfot till skillnad från min inte vara större än den högra) - en sann lyckoträff!

110 km/h

Den här veckan har allt gått i 110 km/h. Har gått från jobb till jobb till frukostdate till möte till lunchmöte till möte till träning till middag till jobb till träning till middag till frukostdate till möte till jobb till date till middag till ärenden till lunch till middag till fest till adventsgudstjänst till powernap till ärenden till glögg till sängs, med tid för ungefär två andetag mellan varje moment. Förutom när jag powernapade idag då, men då skulle jag egentligen varit på brunch som var bokad sedan länge, men som jag totalt glömt bort, vilket får mig att känna mig usel. Kanske försöker kroppen säga mig någonting?

Ödets ironi

Sånt här tycker jag är roligt. För fler i samma stil, spana in msn:s site.

David LaChapelle: Burning Beauty

Bra skit, den där LaChappelleutställningen Burning Beuty på Fotografiska. Spana in den! Och ta tid på dig: Filippa och jag var där i två timmar imorse, men hann ändå inte se riktigt allt, och långtifrån så noga som vi ville. Det blir återbesök snart.

Uma Thurman: Gossip

Frukost

Om igår kväll var yeii är idag neej: det här med att gå upp tidigt är inte min grej alls. Speciellt inte när jag sovit helt värdelöst. Och när jag därefter måste ner i t-banerusningen innan jag ens vaknat. Men det är för en god sak: frukost på fotografiska med Filippa för att titta på David LaChapelle. DET blir "yeii"!

Middag!

Middag på Papa. Yum! Speciellt efter träning. Och speciellt med trevligt sällskap. Och speciellt när klockan är 21.20.

På jobbresa med mina nya kompisar

På tåget ner till Kristianstad. När jag jobbat klart kollade jag på... Netflix. Oh Yes.

Tyvärr funkade inte uppkopplingen på tåget så bra (go figure). Vilket nog gör Peter glad eftersom jag tjuvtittade på Modern Family utan honom.

Nu väntar tre dagar med NetOnNetinvigning här i stan. Redan ikväll är det Friends and Familykväll, så nu väntar mingel och shopping, wohoo. Pappa Flanders, håll i dig, här ska det köpas julklappar!

Och sen, när jag kommer tillbaks till hotellet, ska jag, paddan och Netflix hänga. Bästa resesällskapet!

Min nya bästis: Netflix

I fredags var jag på AW med mamma. Sen tittade jag på Netflix. I lördags tittade jag på Netflix. Sen gick jag på lunch på Sturehof för att fira Lottas födelsedag. Sen tittade jag på Netflix. Sen åkte jag på fest till Saltis för att fira Filippas födelsedag. I söndags skulle vi gått på bio, men hann inte, så då tittade vi på Netflix. Sen tittade vi på Solsidan. Sen spelade vi TV-spel tills jag tröttnade, snabbt. Sen tittade vi på Netflix.

Man skulle kunna säga att jag har fått en ny bästis. Men hur kan man inte vara bästis med Netflix? Man måste ju bara älska Netflix. Någon sa att det var dåligt utbud, men de har ju typ ALLT som en vanlig videobutik har, och jag som alltid ligger fem år efter i mitt filmtittande (minst) har så många filmer att ta igen att jag knappast märker skillnaden. Mmm, bra grejer. Sen är risken såklart att jag kommer att bli socialt missanpassad, isolera mig totalt, få fyrkantiga ögon och retas för att jag drar paralleller till uråldriga filmer, men det kan det vara värt. Och om jag mister alla mina IRL-vänner har jag ju alltid min nya bästis att hänga med.

Nästan sju år senare

Idag damp den här ner i brevlådan, snart sju år efter examen. Jag hade helt enkelt glömt att be om att få ut den från examensexpeditionen förrän nu. Tur att sånt där inte har ett bäst-föredatum.

Så, rama in och hänga upp på väggen eller lägga in i en mapp längst ner i en låda? Hm. Det får bli lådan.

Sanningen om universum

Lyssnar på P1: "Lösdrivande och herrelösa planeter är vanliga i vintergatan. Det är vanligt att planeter kastar ut varandra ur solsystemen, och då blir de till bruna dvärgar." Seriöst?! Mobbing även i rymden!

En god anledning till att inte äta kött

Fick den här smarriga bilden på brain cupcakes från en kollega:


Varpå jag osökt kom att tänka på aphjärnorna som de smaskade i sig på nån stor fest i ”Indiana Jones i de fördömdas tempel”… (för övrigt min absoluta favoritfilm när jag var liten, i stenhård konkurrens med de piratkopierade Bambi och Cinderella VHS:erna som mamma köpte i Asien på 80-talet):

Då kontrade Erika med den härfina bilden - lite, men bara lite, mindre osmaklig (tror att jag får mina köttätande vänner emot mig på detta dockhus av kött):



Ja. Det är ett kötthus. Med skorsten av bränd korv.

Tisdagmiddag

Ikväll var det tisdagmiddag hos Sussie. (För sista gången på Jungfrugatan innan deras flyttlass går. Det är galet vad tiden går fort, jag tyckte att de just flyttade dit.) Det var en sån där riktigt härlig middag med mycket skratt, som det varit för lite av sista tiden - mer sånt! Fokus på idel positiva saker.

Ja, förutom temat Renovering då, men vi kunde i varje fall skratta igenkännande åt varandras traumatiska erfarenheter. (Otroligt med en hel yrkeskår (säkert ett fåtal undantagna) som kommer undan med att jobba efter helt andra regler än alla andra i servicebranschen. Hade jag betett mig som min senaste snickare hade jag nog inte haft en enda kund kvar - med all rätt.)

Efterlysning: min blidcirkulation

Ligger och försöker somna, men kan inte. Jag fryser för mycket om fötter och vrister och knän. Det verkar va på våg åt rätt riktning i varje fall, för ben och händer har då sakteliga börjat tina.

Märk väl: jag ligger under mitt vintertäcke som är uppdraget över huvudet, med duntofflorna på. Och, än konstigare (i dubbel bemärkelse): de sista två timmarna innan jag gick och la mig satt jag med min gigantiska dunjacka på inomhus (jag var på väg ut på kvällspromenad, men fastnade framför datorn och glömde bort art gå ut och gå. Sånt som händer...).

Således efterlyser jag härmed min blodcirkulation.

Reward: en kopp varmt thé och vetskapen om att ha räddat både mina fötter från att falla av av köld, och mig från uppsägning pga dåligt utfört arbete till följd av sömnbrist.

Jag är verkligen inte ämnad för kyla.

En oväntad fars dag

I går var det fars dag. Det brukar firas med ett sent påkommet telefonsamtal i vår familj. Men i år hade pappa Flanders skickat ett uppfordrande påminnelsemail med god marginal, så jag var inte ens nära att glömma. Det, och pappa, firade jag med att ta med honom på bio (vi såg En Oväntad Vänskap, som glatt nog uppfyllde mina extremt höga förväntningar). Och han firade i gengäld med att ta mig på middag på Rigoletto. Mycket trevligt alltihopa, och en högtid väl värd att fira igen.

La Neta

Idag fick Maggie o jag åka till Mexiko en sväng, genom middag på La Neta på Barnhusgatan. Gött som bara mexikansk mat är, så långt ifrån svennebanan Santa Maria låtsastacos man kan komma, och troligtvis stans bästa tacos!

Gick hem och kollade (av misstag) på ångestfilmen If Only och smälte maten. Nu sova. Adjö.

Update på släkten

Efter konserten gick vi till Kåken. Där sprang jag på kusin Katrin. Jag frågade när hon skulle bli klar med tandläkarstudierna. Då sa hon att hon har ett halvår kvar - till sin civilingenjörsexamen. Vi ses visst inte så ofta...

En riktig, bra konsert

Band of Horses var bra igår. Jag gillade det faktum att det var riktiga musiker som sjöng stämmor i riktiga mikrofoner och spelade välkomponerade låtar som de skrivit själva på riktiga instrument, med bara en projektor som visade naturbilder som scenrekvisita. Britney Spears raka motsats.

Tack Peter!

Band of Horses på Hovet

Ikväll är det dags för min fina födelsedagspresent från Peter: middag (gott på Elefantpojken) och nu konsert med Band of Horses på Hovet. Just nu spelar förbandet. Goldheart Assembley. Bra skit.

Dagens outfit

Det är tur att man har varit i Anderna och kutat omkring i sin ungdom, så att man har benvärmare och torghandlarvantar i alpacka att ta till när man ligger nerbäddad i sängen och läser och det är kallt i rummet och man lider av en blodcirkulation som får en storrökares att framstå som exemplarisk. Med den här lösningen är det bara de stackars fingertopparna som sticker ut som är blålila och stela av köld. Heja alpacka! Sa jag att dessa bokläsar-räddare även har mönster av alpackor på sig? Kärlek!

Movember

Idag gick något snett. Mycket snett. Peter skulle mycket ädelt, som den solidariske man han är, visa sitt stöd för kampen mot prostatacancer genom att sporta en Movember-mustasch. Tom Selleck i sina bästa år utlovades.
Av åkte treveckors-stubbet, och kvar blev... en äldre man (för att vara snäll. Håkan Juholt, för att vara elak). Till min stora förskräckelse alltså inte den Magnum-kopia som utlovats. Jag är förfärad!
Hoppas att man finner ett botemedel mot den hemska prostatacancern å det snaraste.

Kladdkakans dag!

Idag är det tydligen kladdkakans dag! Alla dagar som innehåller bakverk bör firas, och det ordentligt. Så vi ställde till med kladdkakebak.

Så här såg det ut, från början till slut (Bilden med grönsaker har inget med kladdkakan att göra, den är bara ett bevis för att vi åt annat, nyttigare till middag medan kakan bakades, ansvarsfulla och vuxna som vi är).

Till det åt vi vispgrädde med kanel och kardemumma, och det, mina vänner, vill jag lova var gött! Dock struntade vi i chokladglasyren, det var lite överkurs.

Sammanträffandets sammanträffande

I förra veckan åt jag lunch med en människa som jag träffat genom ett jobbevent. En trevlig prick som heter Saúl, är lärare och frilansjournalist, och som kommer från Colombia och Venezuela. Medan vi åt lunch tänkte jag att Lotta borde träffa honom, eftersom de troligtvis skulle ha mycket gemensamt i form av internationella intressen, syn på livet mm, och hon dessutom ska åka till Colombia i helgen.

Jag nämnde detta för honom, och mailade även Lotta igår och föreslog en gemensam after work. Då berättade Lotta att hon samma kväll skulle ha en spansklektion för en för henne dittills okänd lärare - som hette Saúl och var halvcolombian.

Samme Saúl, visade det sig. Snacka om sammanträffande. Detta lyckliga drama avslutades med att vi tre åt en smarrig middag med bubbel på Tures. Så, alla filmskapare, där har ni en meet cute från verkliga livet som jag bjuder på. Hurra för sammanträffanden!

Mörkret är här

Det är sjukt. Jag sover och sover och tränar och tränar och äter nyttigt och kryddar med D-vitamin varje dag, men ändå är jag så trött så att det är ett skämt. Vid any given tidpunkt på dagen skulle jag utan problem kunna lägga mig rakt ner på golvet och sova. Jag snoozar minst 30 minuter per dag, och kan inte minnas sist jag kände mig pigg.

Ljus, tack!

En snäll själ

En snäll själ har satt upp den här lappen i Peters trappuppgång. Jag passade på att få lite sol. Tack vänliga själ!

Jag-deppsöndag: 1-0

Har just avreagerat mig på min Sunday Blues genom att gå loss i köket. Resultatet: Cissis To die for detox granola, och min egen kick-ass pesto. Allt till tonerna av opera på högsta volym. Ikväll blir det pasta al kick-ass pesto con carciofi. Right back at ya, Sunday Blues mtf!

Trött

Idag är seg. Masade mig ur vid två för att få lite frisk luft. Gick till Xarcuterian på Hantverkargatan o satte mig med en italiensk tidning, lite mat och en Jonas. Sen gick jag hem till Peter för att titta på film. Men han hade gått till Xarcuterian för att träffa oss, så nu sitter jag i hans trappa och är kissnödig och väntar på att han ska komma tillbaka. Snacka om fi-fi-fi... Det är inte lätt det där med kommunikation en dag som denna.

Femstjärnig middag på Kungsholmen

Igår var vi på troligtvis världens mest goda, välkomponerade och genomtänkta 4-rättersmiddag på Kungsholmen. Vintagechampagne, årgångstequila, fantastiska viner, findrinkar och mat från himlen blandades med allsång, dans och dares i form av att stå på varandras magar. Tackar, bockar och gratulerar värdens bästa värd Jonas för/till en minnesvärd kväll!

Idag mår vi som vi förtjänar.

Trick or treat?

Två bra trick or treat-tips, det ena kommer från en kund, det andra från en kille på radio:

1) om man inte gillar godis kan man gå runt med ett tomt glas och säga "Hallå, viiin!"

2) om man inte gillar tiggande barn kan man ladda upp ett förråd med wasabinötter och likörpraliner. Då lär man slippa återbesök.

Halloween

Thailandsresan igår blev japansk-amerikanskt Halloweenfirande istället: våra nudlar från nyöppnade och hyllade Noodle Mama intogs framför en skräckis från amerikanska södern: The Last Exorcism. Spooky och spicy!

Ressugen

Älskar världsklockor, som den här väggen i Samsonites skyltfönster på PUB. Tyvärr har det lite samma effekt som resereportage och Vings reklamfilmer: jag blir galet ressugen, med resultatet att jag spenderar all min tid åt att fundera på när, vart och hur jag ska åka härnäst. På det där maniska, lätt desperata sättet. Så därför kommer jag inte att kunna ha flera klockor på väggen förrän jag lever mitt liv med basen i olika länder.

Nåväl. Nu ska jag drömma mig bort till en strand ett tag, genom att äta thai-take-out med Peter.

Feel NYC

Den bloggannonsering som jag har här på Not That Little Miss Sunshine verkar vara spot on i målgruppen (=jag). Det är lustigt nog just via FeelNYC, som annonserar här nedan, som vi bokat boende för NYC-resan som går av stapeln med tjejerna i höst. Riktigt schyssta bostäder (ser det ut som på bilderna) till vettigt pris, så kan varmt rekommenderas. Förhoppnigsvis jinxar jag inte genom att säga så nu :-S Längtar SÅ!

Black Swan (eller Big Swan?)

Idag var jag på Ballet Fit på Balance. Galet kul klass! Tanken var att man skulle träna styrka o kondition genom balettmoves. Det var en brokig skara entusiastiska flickor som stod och pliérade, böjde, sträckte och hoppade då fjäderlätt vi bara kunde. Om de andra var graciösa vet jag inte, jag hade fullt sjå med att hålla koll på mig själv, mina ben och mina armar. De var inte riktigt under samma fina kontroll som flickans som ledde klassen. Men så länge jag inte såg mig själv i spegeln kändes det i varje fall fint, och väldigt Nathalie Portmanigt. Dessutom både svettigt och tungt. Lätt att jag ska leka svan nästa vecka också!

Hello 90's: Syntax Error

Det här felmeddelandet trodde jag var påhittat av Killinggänget på 90-talet. Så döm om min förvåning och lycka när jag precis fick upp det, på riktigt, 2012!

Lycka i bubbelplast och DHL-övertalning

Jag fick just min tvättmaskin levererad. Den är fantastisk. Världens största lucka, och bara 33cm djup. Nu återstår bara om Candy Goy 1252 kommer att leverera tvättmässigt också. Nu står hon i mitt vardagsrum och bara väntar på att bli installerad. Jag myser över mitt nya sällskap. Candy. Mmmm.

Dock är jag förundrad över transportfirman DHL. Jag har aldrig fattat det där med att de anser sig ha gjort sitt jobb när de nått porten. Jag bor inte utanför porten; inte ens i porten. Jag bor i en lägenhet, fem trappor upp. Men de vägrade hjälpa mig att bära in den 65 kg tunga gudagåvan - "Skulle jag hjälpa alla att bära in sina paket skulle jag jobba till kl 22 varje kväll utan extra betalt". Tack för den servicen. Speciellt som det inte fanns några andra alternativ att kryssa i på El-Fynds hemsida än "Hämta i Värnamo", "Hämta längs E4:an" eller "Hemleverans med DHL". Så det var inte så att jag hade snålat eller kryssat i fel ruta eller så. Dramat löste sig dock genom att jag stirrade det stackars obetalda DHL-budet stint i ögonen och sa att vi antingen kunde spendera tiden pratandes om det, eller bärandes de extra 20 metrarna som det hela skulle innebära för honom. Där någonstans insåg han att loppet var kört för honom.

Lady Gaga girl crush

Jag är kär i Lady Gaga. Vilken tjej! Jag trodde att hon var en rakt igenom fabricerad produkt likt Britney, och istället visar det sig att hon har både röst och själ och humor och självdistans och en massa, massa utstrålning. Dessutom är hon ascool, egen, snygg och fantastiskt stylad. Jag var inne på Britney-tänket fram tills det blev strömavbrott i Globen mitt under konserten ikväll. Britney (förlåt Britney, men efter att jag såg dig i Globen för ett par år sen så tappade jag rätt mycket respekt för ditt artisteri) hade gömt sig i kulisserna. Gaga kommer ut, ber om ursäkt, drar ett skämt, sjunger en låt acapella, och går ner och har en pratstund med publiken, som får ställa frågor till henne. Respekt. Dessutom var showen som sådan precis så påkostad och häftig som jag hoppats, så det var högsta leverans på alla håll. Go Gaga!!

Lustigt

Det är lustigt. Jag lever typ mitt drömliv. Fashion Week för tredje dagen. Allt flyter på som det ska, om inte bättre. Står just nu o väntar på att Tigers visning ska börja. Säkert 500 gäster. Fetaste visningen på Mercedes-Benz Fashion Week. Sofi Fahrman posear för en fotograf. Stämningen är hög. Efterfesten nalkas. Stora stjärnor väntas dit.

Men jag är trött. Just nu är jag mest sugen på att lägga mig i soffan, titta på film och äta en god Arrabiata.

Tänk om jag hade varit här för 10 år sen, när 2h sömn per natt inte var ett problem utan en kul krydda. När svenska kändisar fortfarande imponerade. När höjden av lycka var att få ett glas bubbel på en fest, gratis. Tänk. Tack o lov njuter jag fortfarande i varje fall, om än lite mindre imponerad, exalterad och salig.

Tiger, rock on!

Mycket folk som vanligt på Tigers visning

Dagens ungdom

Sitter på bussen bredvid fyra 10-åringar. De pratar om miljöförstöring, växthuseffekten och fördelen med att grilla kött över att steka det. Det enda som får mig att tro att de inte är ett gäng vuxna som stannat i växten är att de samtidigt slåss med sina ballonger.

Bakishäng med mig själv

Bästa varianten efter en kul kväll på stan igår med alla tjejerna. God mat, rolig film o egen soffa. Laddar inför middag ikväll.

JC jeans för alla

Älskar JC's Jeanskampanj som går nu. Anton Hysén och Caroline Winberg är toksnygga, som alltid. Kul att de blandat in en massa kändisar (och irriterande att jag inte har koll på alla). Go JC!

Stolt!

Jo då minsann! Fiskbener gjorde sitt: jag klarade mina 10 km på 1:07, och hade till och med energi nog att lägga in en superspurt de sista 100 metrarna. Jag är galet stolt! Nu ska jag hem och fira med en dusch och proteiner.

I Formloppet - uppvärmning och fiskben

Just nu värmer jag upp inför I Formloppet genom att sitta på en kokhet buss på väg ut till Sundbyberg. Det lär vara lika effektivt som traditionel uppvärmning sägs det.

Jag är väldigt spänd inför loppet. Dels för att det är mitt första löplopp någonsin. Dels för att det är den längsta distans jag någonsin sprungit (förutsatt att jag klarar det det vill säga). Dels för att jag sedan igår har ett böcklingben som sitter fast i halsen efter inmundigande av en Halv Dalarömacka på Sturehof, så det känns som att jag har struma. Eller nåt. Tjockt och jävligt är det i varje fall.

Men jag har bestämt mig för att se fallet med fiskbenet som en win/win: om jag klarar 10km med ett fiskben i halsen är jag grym. Om jag inte klarar det kan jag alltid skylla på fiskbenet. Och om jag dör var en av mina sista måltider en Halv Dalarömacka på Sturehof. Det kunde vara värre.

Hej igen!

Nu var det länge sedan jag skrev. Jag har varit på,semester. Det var skönt. Jag blev så bortkopplad från världen att jag helt blev av med mitt sociala media-beroende. Man kan säga att jag nästan glömt bort att jag är en bloggare. Man glömmer då lätt, bland vågor, lägenhetspimpning och solbad på stranden. Men nu kom jag på det igen, så: hej hej!

Off to Spain

Nu väntar böcker, sol och bad. Hej på ett par veckor, vi hörs!

Star Wars

I lördags hade Erik Star Warsfest. Jag var lasersvärd. 'Nuff said.

Note to self ang. espresso

Igår gjorde jag espresso efter middagen vid 22.30. Den var svart och tjock som tjära. Jag drack den med vällust 22.45. Jag gick och lade mig kl 00.30. Jag somnade kl 05.30. Note to self: next time - don't.

Storkok

I fredags åt jag middag med Filippa. Eftersom hon hade mycket att göra på jobbet tog jag på mig rollen som god husfru och handlade och levererade maten till henne. Så gör goda husfruar. Vad goda husfruar även gör är att vara ekonomiska och laga fyra portioner fastän man bara är två, för att ha till matlåda. Och ibland, men bara ibland, tar husfruar fel på mängden ris, och upptäcker att de råkat koka ris för åtta personer istället för till fyra. Då blir det väldigt mycket mat. Och väldigt många matlådor. Så just den här husfrun kommer att äta risotto till lunch många dagar den här veckan. "Tur att den var god i varje fall", som Filippa så vist konstaterade.

Picknick och första date

Idag åt vi picknick på Mariaberget. Föga anade vi att det var en första date vi hamnade på. Inte så att vi som var där var på första daten, men de som satt bredvid oss. Ett supertjusigt, finklätt par i 30-årsåldern. Killen (som uppenbart var den som bjudit ut tjejen, eftersom han stod för allt pyssel och hon lät sig serveras) hade med sig champagne som de drack ur riktiga champagneglas, en grill där han grillade både lamb racks och potatisgratäng i små folieformar, en flarra rött och annat piffigt. Det enda han verkade ha missat var isen. Men vilken date! Tyvärr verkade hon lite avvaktande, trots hans fina försök att imponera (vi andra hade gärna hoppat in i hennes ställe, med den uppvaktningen). På grund av stensmak i rumpan och en nedstigande sol var vi tyvärr tvungna att gå innan vi fick se hur deras kväll avlöpte vidare, men det var kul att titta på från 4 meters håll så länge det varade... Vi önskar dem all lycka!

Terra Poo Wifi - genialt!

En reklambyrå i Mexico gjorde detta. Underbart!
För den som inte förstår spanska, borde bilderna räcka. Om inte: för att uppmuntra folk att plocka upp sin hunds bajs i en park i Mexico, bjöd Terra på WiFi i parken. Varje gram poop mostvarade ett visst antal minuters fri wifi för alla i parken. Snacka om win-win!

Och mer kul

Den där siten med solskenshistorierna ni vet? Rätt kul. Kolla in detta, så får ni bland annat se detta:

Look at this picture of a dog getting hit in the crotch with a tennis ball

Fina solskenshistorier en mulen dag

Om man vill bli glad kan man titta på de här bilderna, med tillhörande solskenshistorier som Cissi tipsade om. Då får man bland annat se denna:

Smutsigt

Oj oj oj. Tom och Kate skiljer sig. Det här kommer nog att bli smutsigt. Och tyvärr måste jag medge att jag gottar mig lite. Jag hejar självklart på tjusiga Katie. Tom må vara snygg, men han verkar rätt creepy och kontrollerande. I varje fall enligt mina välinformerade källor Aftonbladet, S, Hänt Bild och andra djuplodande och oberoende journalistiska källor.

Game over.

Vi var lite ambivalenta hemma i Filippa & Eriks soffa igår när vi kollade på fotbollen. Ingen visste vem vi skulle heja på, allra minst jag som har hjärta i båda länderna. En oavgjord match med avgörande på straffar hade varit bäst.

Och den här utklassningen var näst intill tråkig att titta på givet att matchen var avgjord när Italien blev 10 mot 11. Jag är

1. rädd för Hulkonelli - honom ska man nog inte bitcha med idag 
2. lidande med han som såg ut som Claes R, som grät hejdlöst minst 20 minuter efter matchen
3. rädd för den Italienske avbytarens potentiellt för tidigt avslutade liv. Han som hann spela i typ 2 minuter innan hans lår gick sönder, vilket resulterade i fiaskot. Om han inte själv hängt sig vid det här laget kan jag tänka mig att det finns frivilliga från Neapel och Sicilien som kan hjälpa till. Eller från hejaklacken i Kiev. 
4. Det samma gäller förbundskaptenen som brände sina tre extraliv lite för snabbt. 

 Game over.

Tjejkväll

Har haft världens bästa fredagkväll med världens bästa tjejer (Maggie och,Bella- tack för den goda maten B!), och världens bästa cheezy playlist (Ostlistan). Massor av mat, massor av snack, massor av vin och massor av (o)skönsång till pojkpop och powerballader på högsta volym. Precis som det skall vara! (Vår kompis som kom förbi hade hör musiken ut på gatan och trott att det var ett superparty nånstans. Och så var det bara vi.)

Midsommar

Länge sen jag skrev nu. Det har varit midsommar. Hos Erik. I dagarna tre. Med Maggie och Cissi och alla andra i midsommargänget. Då är det inte fokus på digitalt. I varje fall inte så mycket. Det är mer fokus på midsommartraditioner. Djursviks midsommartraditioner. Det brukar gå till så här, ganska exakt:

Eriks föräldrar föreslår en fördrink. I år tackade Maggie och jag (som dagen till ära fick bo i det underbara, nybyggda lilla brygghuset med panoramafönster mot vattnet) ja, och avnjöt således första glaset rosé vid frukosttid


Alla samlas på bryggan och dricker bubbel och äter snittar. I år bestod "alla" av 27 barn i 30-årsåldern, och runt tio vuxna i vuxenålder.

Sillunch. I år hade Birgitta och Lasse tröttnat på Eriks ständiga motvilja mot att ha fest, så de hostade alla närmare 40 gäster. Snapsvisekavalkad och god mat.

Midsommardans runt stången med hela byn. I år var det samma lekledare som alla år. Och samma sånger. Och samma engagemang. Men mindre blöt gräsmatta. Och hela två gästande utlänningar som med stora ögon tittade på spektaklet. Trots ett års förberedelse tror jag inte att de var rustade för denna ursvenska tradition.

Båttur till Gamle Ox med hela sällskapet. I år sjöng Maggie och jag, liksom alla år, Han tog av sig sin kavaj tillsammans med trubaduren. Han kände igen oss, och imponerades över att vi inte behövde textbladet.

Båttur till Eriks farbror, där det serveras drinkar och hålls en blodig dragkamp. I år var dragkampen extra blodig, för repet gick av och närmare 80 pers föll omkull och låg som små skalbaggar på rygg och sprattlade med benen i vädret. Det såg roligt ut. Team Lasse vann för första gången, trots att Lag Farbror Bosse fuskade och både förtöjde sin ände i träd och såpade in vår del av repet.

Grillmiddag var för sig. I år blötare än någonsin. Många straffomgångar på lambon. Jag duckade alla.

Bastufest. I år duckade jag även den och somnade sött in redan klockan halv två, efter att ha njutit av solnedgången. De tappraste körde på till klockan nio.

Bakishäng på midsommardagen. I år visades Star Wars. Och i år, liksom alla andra år, avskyr jag bakishäng. Men i år, till skillnad från alla andra år, fanns det ett stort gäng härliga tjejer som också avskydde bakishäng, så jag bjöd ner dem på tjejhäng med thé och Ballerina i Maggies och mitt lilla brygghus. Kvalitet.


Middag hos Birgitta och Lasse. I år hade Maggie och jag preppat med massor av Pitú, rörsocker och limaoer, för att försäkra oss om att Caiphirinan skulle räcka kvällen ut. Det hade Birgitta och Lasse också gjort. Så Caiphirinian räckte kvällen ut, precis. Sen höll Maggie och jag efterfest på bryggan för alla som orkade, med tema powerbalader.

Så, ungefär, brukar det gå till på midsommar. Och då är det inte fokus på bloggen tyvärr.