Mellan två extremer

I morse fick jag privilegiet att följa med Glen till två townships för att dela ut mat till undernärda barn för Rädda Barnens räkning. En upplevelse helt klart! 300 mammor med barn fick bröd, maizenamjöl och mjölkersättning.

Sen lunch med Edo på Cape Town Club, traditionell engelsk medlemsklubb.

Den första upplevelsen gav mig klart mer än den andra...

Published with Blogger-droid v1.6.7

Schyssta spiror, kexet!

Urval av mina mindre smickrande reseminnen: paragliding, halkning på gatan, ridning och hovkratsning.

Nu: på Edos terrass och jobbar på att iaf inte vara likblek när jag kommer hem...

Published with Blogger-droid v1.6.7

Min tillfälliga arbetsplats: Oude Molen Stable

Massor av mysiga djur o udda människor som jag inte förstår vad de säger. Allt gott, förutom att jag blev sparkad på knät av en liten rackare till ponny, så nu är jag än mer sargad och haltar. Jag har sen länge gett upp tanken på att visa upp ett par snygga, bruna ben när jag kommer hem. Det lutar mer åt ett par stygga, brutna ben.

Dessutom är duschen här avspärrad pga en filminspelning, så jag kommer komma halt, lytt och skitig med en mysig hästdoft till bokreleasefesten Edoardo skall ta mig på i eftermiddag. Stackarn, han har det inte lätt!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Benjamin Button spelar gitarr med en sked

Published with Blogger-droid v1.6.7

skördefest på solms delta m marianne o edo

Published with Blogger-droid v1.6.7

Weekend i Franschhoek med Edo

Nu: läsa vid poolen. Sen: skördefest med mat o musik på Solms Delta med Marianne o Desmond.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Mick Jagger, 400 m

Published with Blogger-droid v1.6.7

Published with Blogger-droid v1.6.7

heaven on earth

At old biscuit mill. Love!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Dagboksskrivandet fortsätter på Chenin

Jag sitter, för andra gången, djupt i dagboksskiten: den här gången har jag fem dagar att skriva ikapp. Dagar som dessa tycks jag ägna lika lång tid åt att upptäcka som att skriva om upptäckterna. Men inte mig emot, jag har semester, o har det i ytterligare två veckor. Ljuva liv!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Typiskt Cape Town

Lyxiga Town houses bredvid nedgångna skjul, blå himmel men moln över Table mountain. Dynamiskt o snyggt, och väldigt Cape.

Idag har jag flyttat tillbaks till Edoardo, o hängt i De Waterkant, de supersnygga o trendiga gaykvarteren som påminner om Palermo i BA. Om jag inte stannar hos E ska jag försöka hitta något här. Tyvärr lika dyrt som snyggt, men givet att jag hittills bott gratis, i egenskap av dotter, tillfällig diplomatfru och nu senast husvakt, har jag råd att leka hey-day gay ett tag...

Published with Blogger-droid v1.6.7

Sleepy town

CT kallas för Sleep Town av Jo-burgarna. Allt här går rätt mkt långsammare än i resten av världen. Det gäller att inte ha bråttom. Vilket jag inte har.

Igår fick jag lära mig tre nya tidsuttryck:

RIGHT NOW = om typ 15-20 min
JUST NOW = om typ 30 min
NOW NOW = så småningom, men troligtvis inte inom 45 min.

Observera att det inte finns något uttryck för "Nu", i ordets rätta (svenska) bemärkelse.

Perfekt för en tidsoptimist som jag, som, hör o häpna, har varit tveklöst först till samtliga avtalade möten på den här semestern. O eftersom alla jämnt är sena gör det inte så mycket om första mötet gör att man blir försenad till nästa...

Published with Blogger-droid v1.6.7

Fördelen med att råka ut för snuskgubbar på stranden

Idag åkte Marianne o Desmond till Botswana i några dagar, och Edoardo åkte till Mocambique (jag stannade hemma då jag varken hade biljett eller preppat med malariatabletter), så jag lämnade ungkarlslyan o installerade mig hos M&D.

Gick ner på stranden o hade med facit i hand behövt en Mamma Sol som vaktade över mig - såg just att jag är HELT uppbränd, trots feta lager 30. Mitt när jag grillade kotletterna som bäst kom det fram en tjej som varnade för en snuskgubbe som strök omkring på stranden, vilken även jag lagt märke till betedde sig misstänkt likt ett strandsnusko (han var inte helt olik Beppe Volgers som körde barnprogrammen när jag var liten - jag hoppas verkligen att det inte var han!). Tjejen som varnade o jag slog oss i slang o hängde fram tills vi båda kände oss färdigfriterade (vissa av oss mer än andra). Så nu har jag fått en tjejkommpis att ev gå ut med i helgen, hurra!

Som en högst otippad bonus på strandhänget blev Davina o jag ikappsprungna av en dansk som utnämnde min rumpa till den snyggaste o sexigaste han sett i hela sitt 35-åriga liv (han var så till sig att han kände sig nödgad att skaka min hand, och jag likaså över denna överrumplande komplimang). Jag är förvisso långt ifrån beredd att hålla med honom, men smaken är som bekant delad, precis som baken...

Avslutade dagen med middag med min bok på The Grand.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Tre blev en blev två

Just hemkommen efter en riktigt skön dag: tog det lugnt hemma hos E på morgonen ute på terrass, för att sen gå ner o träffa Hanna, en gammal MEC-kollega som flyttade hit för fyra är sen.

Nu sitter vi och tar en sundowner, tittar på solnedgången och jobbar på en artikel (E) respektive bloggar o njuter (jag). Tysta som ett gift gammalt par. Trevligt. Jag kommer passa bra som en halva i ett gift gammalt par.

Livet har gett mig pirrkänslor en massa gånger under den här resan. Och jag njuter av att jag njuter. Bellas lika kloka som upprepade "Nu måste vi tänka på hur bra vi har det" behöver inte upprepas här. Som sagt, jag njuter av att njuta.

Published with Blogger-droid v1.6.7

i väntan på avfärf

Medan vi väntar på att åka till flyget (MoP) resp till Edoardo (jag) njuter vi av solen på Marianne o Desmonds terrass. Livet är bara gott just nu!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Sista morgonen i San Michele

Idag åker mamma o pappa hem, o således lämnar vi vår fina lägenhet i San Michele, Clifton 1. Just idag ser stranden inte så trevlig ut, efter några dagars höga tidvatten och lika höga vågor. Grönt algskum och tångknippen stora som de heliga Körsbärsträden i Kungsträdgården ligger uppspolat över det som tidigare varit världens finaste icke-öde strand, och Sydafrikas finaste, alla kategorier.

Hoppas att det är rent om två dagar - då ska jag flytta in i Marianne o Desmonds tillfälligt tomma lägenhet två hus bort.

Tills dess, hör och häpna, prisa Gud, skall jag flytta in hos inget mindre än en äkta italienare! Jodå, på riktigt! Edoardo är kompis till Sara och Ivan, och har just flyttat ner för att jobba på italienska konsulatet i 4 år. Han har inre hunnit lära känna så många här än, o är nog lika glad över min uppenbarelse som jag över hans. Så när vi i förrgår var på en strandpromenad, som blev en drink hos Helen, som blev drinkar o middag på stan, frågade han om jag inte ville bo i ett av hans gästrum. Vilket jag såklart ville. Han skulle bara veta...

Published with Blogger-droid v1.6.7

Semester!

Vi firar första dagen utan schema med lunch på The Grand i Camps Bay efter en dag på stranden - CT's motsvarighet till Lydmar? Ute på gatan cyklar 30 000 cyklister förbi i Cape Strid-tävlingen.

Sen en drink med Eduardo, o sen annan drink hos Helen. Being social, are we.

Published with Blogger-droid v1.6.7

God jaktlycka

Uppenbarligen blev minst ett av paren våningen under lyckliga igår - på deras terrass under oss, bredvid deras solsäng för två, ligger en använd kondom.

Published with Blogger-droid v1.6.7

First night out

Kom just hem från min första utekväll här. Var på Caprice, en stylish bar i Camps bay, med Nick the Neighbour och en skotte (JoJo?) som jag lärde känna medan jag väntade på Nick. Fick dessutom prata spanska med och dregla efter ett rugbylag från Buenos Aires - me gusta mucho.

Sen efterhäng (efterfest vore en överdrift) på Nick's terrass, i sällskap av Elton John, Michael Bublée, Oasis och Eagles, med tillhörande dans och vin.

Nu - efter-efterhäng hemma: grannarna under har släpat hem två damer som de utifrån vad jag kan se och höra försöker förföra med body pumplektioner och black eyed peas. Något udda kan tyckas, men hej, smaken är som baken.

Jag önskar de unga tu x 2 på plan 5 lycka till, och mig själv en god natts sömn.

På onsdag ska jag träffa Jojo igen, om han lyckats lifta fram o tillbaks till Namibia för att förnya sitt visum tills dess dvs. Lång historia, och cool kille.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Skalman och jag

Published with Blogger-droid v1.6.7

Vår vän sköldpaddan

En stor Skalman korsade vår väg, och jag fick (läs "tog mig friheten att") både fota, hälsa, klappa och hjälpa över vägen, så att ingen bil skulle orsaka hans död, och så att han inte skulle orsaka någon bilists död (det är ju aldrig kul att krocka med en stor sköldpadda).

Published with Blogger-droid v1.6.7

Husmorstrick?

Kombinationen Pappa Flanders och en högerstyrd bil i vänstertrafik har resulterat i ett dussin långa repor längs hela bilens vänstersida orsakade av nära umgänge med taggbuskarna i vägrenen.

Orolig för vad hyrbilsfirman skall tycka om dem maskerar mamma reporna med Eucerin ansiktscreme, o hoppas på att damm från vägen skall göra bilen så smutsig att de inte syns.

Alla sätt är bra utom de dåliga.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Utvilad!

Mina hjälpmedel gjorde susen! Och som sagt, ett mindre tältlikt tält får man leta efter.

Nu frukost o sen strutsridning!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Blå livlinor

ÅÖronproppar, sovmask, sömntablett och vatten bör kunna rädda natten.

Tältet (som iofs är schysst som vilket trevligt hotellrum som helst, med träparkett o snygga inredningsdetaljer) är mindre skrämmande än det först verkade, men den enda spindel vi hittat hittills låg såklart i min säng... Jag distraherar mig själv med en bra bok o njuter (fortfarande) av ljudet från syrsor och fåglar utanför nätfönstret.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Gulp

Ett glas rött o en väntande sömntablett gör tanken på att sova i ett tält på steppen bland spindlarna, skorpionerna o ormarna något mindre outhärdlig.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Näradöden i Afrikas inre

Safarin var spännande värre! Vår duktiga o söta ranger Jan körde runt oss tre på två turer, biltjuvstyle, på det roliga sättet - vi kanade runt på leriga vägar, krockade med buskar o for över guppen så att mamma skrek till mig att jag var tvungen att ta på mig bältet. Jan hittade massor av söta djur åt oss, varav jag inte fick klappa något.

Men vi vi kunde iaf beskåda lejon (söta), elefanter (söta), geparder (söta) som snaskade nyfälld blesbok (var nog söt innan den fick magen uppäten o benen avslitna), vårtsvin (söta), noshörningar (söta), giraffer (JÄTTESÖTA! Världens längsta ögonfransar!), en död giraff (söt gissar jag, såg mest hans spretande ben - han hade blivit träffad av blixten och dött knall fall, o av elchocken stelnat i den position han stod i o sen bara vält. Som Jan sa: "Han borde vetat bättre än att stå uppe på ett berg under åskovädret, så lång som han var"), hyenor (inte så söta, jag kan bara tänka på de elaka nazihyenorna i Lejonkungen när jag ser såna), zebror (söta, o väldigt stylish, tokdiggar deras mönster), flodhästar (söta), apor (söta), babianer (söta), en massa olika antiloptyper (söta), spindlar (knappast söta, men rätt coola), o säkert något mer.

Efter frukost var det dags att packa ihop. Då stack det till i fingret, men jag tänkte inte vidare på det. Men sen, precis när jag skulle checka ut från mitt rum på Shamwari, såg jag nåt litet o brunt på min väska. "Säkert ett löv", tänkte jag. "Yeah right", tänkte skorpionen, och viftade med sin gadd. Och då la jag ihop 1+1. Jag försökte borsta ner den lille rackaren i handtaget, men han hade bra grepp om väskan och ilade snabbt och gömde sig i ett veck. Besegrad, uppspelt över äventyret och potentiellt döende gick jag o hämtade Jan, som förutom safari ranger även jobbar som odjurssanerare i stugorna. Han räddade mig glatt, och berättade att jag var utom livsfara - skorpionen var förvisso giftig, men just denna var en bebis o därför ännu bara farlig som en geting, max. Till skillnad från ormen som han rensat bort från stigen igår, vars bett dödar en människa på 20 minuter (långsammare om man inte drabbas av panik, men hur skulle man inte göra det?). Så man kan säga att jag fick det bästa av två världar: jag kan säga att jag blivit stycken av en auktion, och jag överlevde dessutom.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Afrikanska dramor

Jag överlevde natten, mot alla odds - mitt rum är en blandning av sovrummet på Nachos estancia utanför BA, där vi hittade två stora, håriga spindlar precis innan läggdags (att döda något så stort klassas nog som mord i många länder, men just Argentina verkade vara mer liberala), och vår hydda på Tho Koh, Phi-Phi, där jag inte kunde sova på hela natten av skräck för att det skulle sätta sig spindlar på myggnätet o på så sätt psyka mig till en säker död orsakad av pur skräck. Oddsen för en god natts sömn var således inte på min sida.

Men, jag vaknade levande, och öppnade fönstret för att vädra ut lite ångest. En svala flyger in, och ut igen. Gör samma manöver igen. Och igen. Till slut är de två stycken där inne. Och det är då det händer - den ena verkar ha guldfiskminne och har rakt glömt varifrån han kom! Han förvillar sig in i badrummet, pendlar mellan att slå mot de två fönstren och spegeln. Han var rädd, och likaså jag - tänk att orsaka en bruten nacke på det sättet! Jag fick rycka in och försöka guida honom rätt med hjälp av en kudde (ironiskt att hjälpa en fågel med dun från en annan), o till slut, efter några nervkittlande försök, var han ute igen.

Sedan kom åskan. Riktigt mäktigt att vara rakt under ett Afrikanskt åskmoln. Det såg ungefär lika odramatiskt ut som ett vanligt svenskt slöjmoln, men skenet bedrog minsann. Trots att jag stod säker under terrasstaket duckade jag för smällen, som kom ungefär när jag hunnit räkna till "Ettu..." av de obligatoriska "1001, 1002, 1003..."efter blixten. Mäktigt! (Jag är glad att jag inte är ute o rider som jag hade tänkt - den häst som klarar sådana smällar hade jag velat träffa).

Och nu, lika plötsligt som det kom, är det, bokstavligt talat, som bortblåst. Det bådar gott inför safarin i eftermiddag!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Mitt trevliga rum

Det här påminner om nr vi bratpackade o slutet av Sydamerikaresan, o levde lyxliv helt plötsligt efter 3 månaders budgetresande.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Mam Flan glad igen på terrassen

Published with Blogger-droid v1.6.7

The real Africa

Fam Flan har varit på villovägar o sett det riktiga Afrika: vår obeslutsamhet kring vart vi skulle åka o spendera vår första natt här i East Cape ledde till att vi tog det ad hoc. Med hjälp av pappa Flanders GPS guidades vi i jakten på ett B&B in på gropiga grusvägar (med en korsande sköldpadda) genom obyggden, och senare kåkstäder med kor, getter, får o grisar på vägar o bakgårdar. Några B&B's fanns inte så långt ögat nådde.

Hungern rev, blodsockerdepåerna tömdes, irritationen över vilken karta som skulle följas steg, och mamma Flanders blev mer o mer barsk ("Här tänker jag FAN inte bo!!") - vi andra mest bara uppgivna. Sen, när vi nästan gett upp hoppet om att sova någon annan stans än i bilen (vi skulle turas om att hålla vakt, bestämde vi), så uppenbarade sig himlen! Elephant house - Guds gåva till Fam Flan! Här ser ut som om en engelsk imperialist just förberett stället för Queen Elizabeths ankomst. Vi firar med vin.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Pappa Flanders lär sig köra

Stackars pappa försöker lära sig köra vår fel-hängda bil. Vi är livrädda - när han ska blinka går vindrutetorkarna på och han kan inte växla. Mamma jämför det med att åka med mormor, och det är inget för dem med hjärtsvikt om man säger så. Pappa själv är mer rädd för att ge sig ut i vänstertrafiken än för att träffa en noshörning. Som sagt, Thank you and goodbye.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Table cloth

Pappa Flanders skalp o Table mountain omsvep i moln. Clifton ligger i dimma, så ingen idé att åka hem - vi kör District 6 museum istället.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Skolgång över Taffelberget

På väg hemåt Cape Town igen, efter drink hos goda vänner till Marianne och Desmond i Franschhoek, John och Charlotte.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Mer vingårdar

Borschendal. Vi blev just attackerade av vattenspridarna. Innan denna var vi på Delaire, på rekommendation av Micke Robertsson - heaven on earth!!

Published with Blogger-droid v1.6.7

På vingård

Men strunt i vinet - de har ankor, och ankorna har Marilyn Monroe-frisyrer!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Som om tiden stått stilla...

Insåg just att jag har exakt samma outfit idag som jag dammade runt i halva Sydamerikaresan 2005.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Inatt jag drömde...

Inatt drömde jag att det var stora omstruktureringar på MEC Access: 10 tjänster skulle bli 2. Alla var tvungna att söka om sin tjänst, och sen kallades man in till möte med Niclas för att få reda på om man fick vara kvar eller inte. Döm om min förvåning när jag under mitt domedagssamtal, som Pappa Flanders var med på, fick veta att jag inte fick behålla mitt jobb, men däremot erbjöd de en av de två tjänsterna till pappa. Och han skulle få 250 000 kr/mån. Iofs skulle han bara få ett treårskontrakt, men han räknade snabbt ut att det var rätt bra pengar ändå. Bastard!

Jag var arg resten av natten.

(Den andra tjänsten fick Madeleine Jarehof. Att två icke-Accessare skulle göra 10 Accessares jobb var det enda som skänkte mig lite skadeglädje i min bitterhet.)

Published with Blogger-droid v1.6.7

Sydafrika

Äntligen har jag fått igång 3G ordentligt på mobilen.

Och efter några dagar här i SA borde jag ha massor att skriva, men just nu är det så många intryck o så mycket att berätta att det står still. Men sammanfattningsvis betar en glad Familjen Flanders (FamFlan) i rask takt (lite för rask takt för min smak) av samtliga must see sights, hittills bl.a. Godahoppsudden, Table mountain, pingvinstranden Bountry Bay etc.

Jag, som inte för intet går under smeknamnet Snigel i FamFlan, ser fram emot när attraktionerna är avbetade o det blir tid för att bara vara... Lära känna staden, kulturen, människorna.

Det jag har sett hittills är iaf nice! Alla är SÅ trevliga o öppna o glada, o allt är väldigt re-la-la-laxat. Som i Sydney, inbillar jag mig.

Just nu är mitt största problem i livet att välja vad jag ska ta mig för när jag blir ensam - jag hade velat vara kvar i 2,5 månader till, inte 2,5 veckor. Lesotho (det lilla landet vars existens jag just blivit varse och som ligger som en enklav i SA, vilken jag trodde var Swaziland, men det ligger på ett annat ställe i SA) lockar just nu, då de är specialiserade på ridresor o verkar vara lite mer Afrikanska än Sydafrika. Och paragliding. Och volontärjobb. Och... Eller så ligger jag helt enkelt bara på beachen här i Clifton och spanar på vår sex on a stick-granne när han strosar runt på sin gigantiska terrass.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Off we go!

Tut tut nu kör vi, mot Heathrow!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Sista power walken i sthlm innan resan

Published with Blogger-droid v1.6.7