Blivande drottning?

Edo var i Port Elisabeth på representation nyligen, och blev då intervjuad av La Gazzetta del Sudafrica. Han mailade skamsen artikeln till mig. Google translate gjorde ett halvdant jobb, men jag lyckades efter lite detektivarbete i varje fall förstå att kontentan av artikeln var denna:

a. Han är en väldigt söt oskuld (enligt google translate - enligt honom en gammal ungkarl som borde varit gift för länge sedan)
b. Han "kommer säkert ha en svärm av vackra flickor efter sig på desperat jakt efter att stadga sig... kort sagt, ett gott parti, som de säger!"
c. Det är inte otroligt att han kommer att bli kung av Italien om typ 12-14 år (iaf om man tittar bakåt i historien och om journalisten fick bestämma)
d. Han gick väl hem hos italienarna i PE

(Jag oroas såklart av punkt a och b, diggar och ser fram emot punkt c (i varje fall om svärmen i punkt b kan elimineras), och förvånas inte över punkt d.)

En sann hjälte till journalist!

Tvättmorgon

Morgnar som denna är jag beredd att gå runt i smutsiga kläder för festen av mitt liv (tyvärr är jag för fattig, sparsam och miljömedveten för att köra på konceptet "jag köper nya strumpor istället för att tvätta de gamla"). Jävlar vad segt det var att komma upp, och sen ner, till tvättstugan idag. (Eller vadå idag? I natt snarare!!)

Jag satt och redigerade Stjärnextra till midnatt på jobbet igår, så sömnkvoten uppfylldes inte riktigt i natt. Och min kropp, som senaste veckan skämts bort med minst 8h per natt, trodde förstås att det var ett dåligt skämt när klockan ringde.

Jag bör ha varit en syn för grannarna i nattskjorta, hawaiianas, tights, keps (för att avleda uppmärksamheten - klokt resonemang!) och små små springor till ögon i ett sömnsvullet ansikte. Konstigt nog tyckte jag att jag såg ut som Elin Woods när jag såg mig själv i hisspegeln, men det var troligtvis en konsekvens av mina svullna ögon. Att jag såg fel alltså, inte att jag var lik Elin.

Omöjlig kärlek

Stackars Nero. Han, avelshund som han är, har fått spaning på Christal.

Och kärlek är vacker i alla dess former, men just den här lite extra omöjlig, eftersom Christal är stor som en Chiuaua och dessutom gjord av konstmaterial. Men det spelar ingen roll för Nero. Så fort han får syn på henne tittar han längtande upp mot henne, och är inte ens intresserad av att leka med sin favoritleksak.

Christal, som sagt gjord av plast i Kina, blickar nonchalant ner på honom och kunde inte bry sig mindre pm sin 23-kilosbeundrare. Tragik.

Trötter!

Jag är sen en vecka tillbaks monumentalt trött. I lördags natt sov jag 11 timmar. Detta trots att jag har en vit detox sen sju dagar. Jag misstänker de här små, men naggande goda, algampullerna.

När jag är färdigalgad är det dags för 20 dagars aktivt havsvatten, för att fylla på med mineraler och annat viktigt krafs som algerna fått med sig av bara farten i detoxen.

Alla fattar ju att jag är grundlurad, och att ampullerna inte innehåller annat än diskvatten i olika smutsiga varianter. Men placebo är det sista som överger en.

Mot skärgården!

Katta har bjudit ut mig och Bella till landet utanför Dalarö i helgen. Det ska bli så obeskrivligt skönt att få lite miljöombyte och kvalitetshäng i två dagar. Lite vin till de sena sommarkvällarna hade självklart inte skadat, men givet att jag sålt min själ till algampuller den här veckan blir det inget med det. Nej då. Här ska det detoxas. Den utlovade friska hyn, det blanka håret och de rasade kilona låter vänta på sig, men hoppet är det sista som överger människan.

Bortskämd

Världens gulligaste Edo gör sig allt mer poppis bland tjejerna på jobbet, genom att idag för tredje gången på en månad skicka tolv röda rosor till mig på kontoret.

Bland killarna blir det motsatt effekt - han bryter tydligen mot det svenska manliga hederskodexet att inte skämma bort damer med blommor. Go Italy, säger vi! Mer blommor åt svenskorna!!

Gahna

Gulliga DN har sänt ut två minst lika gulliga representanter som delar ut glass. Och inte vilken glass som helst, utan alla fick lägga en beställning först. Najs! Jag passade självklart på att drömma mig lite närmare E, och satsade på en Magnum Gahna. Halvvägs till Kapstaden?

Allsång aka Edo vs Måns

Edo och jag köar till allsången, ihop med resten av sthlm. Känns väldigt svenskt. Jag hoppas på sånger med italiensk touch så att E kan sjunga med. Canelloni macaroni, Ciao ciao italia eller Pappa jag vill ha en italienare, kanske. Han är inte lika entusiastisk, men hej, man kan inte få allt.

Men först mission nummer ett: att smuggla in en flaska vin. Mission nummer två blir att dricka den obemärkt. Mission nummer tre: att stjäla med oss valfritt djur. Gärna en get. Men lodjur funkar också.

To be continued.

Cape Town vs Falsterbo

Sist jag var iväg o jobbade var jag i Cape Town. Då regnade det, det var rått o fuktigt och vädret allmänt schizat, och jag frös in i märgen pga min naiva/optimistiska packning. Och Internetuppkopplingen lämnade en del att önska (helt ok givet avståndet till kontorets servrar på 1 100 mil).

Nu är jag i Falsterbo, och upplever copy paste på CT. Dock inte ok med seg uppkoppling. 60 mil, kom igen!!

Burrr!

Snart ut till sponsorbyn och leta efter torra strumpor och skor.

Published with Blogger-droid v1.6.7

Det regnade bara lite igår...

Skönt att ett stort stabilt tälttak kan totalfyllas med vatten. Men nu, SJUKT tur med vädret. Åskmolnet passerar några km bort, här strålande sol och gästerna strömmar in. Glatt!

Published with Blogger-droid v1.6.7

Mot Bromma! Och kriminalitet

I taxi på väg mot Bromma. Och sen - mot Falsterbo! Ser fram emot några dagars miljöombyte och jobb från Horse Show.

Och när jag skriver detta passerar jag en MC-knutte vid ett rödljus. Och kan inte låta bli att förundras över hur man kan välja att se BRAK-kriminell ut. Jag tror(och hoppas framförallt) inte att alla knuttar är kriminella. Och jag anar (och hoppas framförallt) att polisen har rätt bra koll på de kriminella gängen. Så varför då skylta med det?

Det här var förvisso inte en medlem i B eller HA, men den obligatoriska skinnvästen visade på ett namn i stil med "Ja ska slå in pannbene pårej din jaavel!". (Jag vågar givetvis inte skriva ut det riktiga namnet av skräck för att behöva bjuda på Gevalia mitt i natten.)

Och jaaa, det är sääääkert bara en kulturell grej, på samma sätt som att det kanske finns en eller annan som lyssnar på Slayer, Death hammer, Monster metal, Anthrax och allt vad de heter som inte är kriminell (yeah right) och som går runt i T-shirts med brinnande dödskallar bara för att det är tufft. Men jag fattar ändå inte. Vad hände med pasteller och My Little Pony?

/Tant har talat

Published with Blogger-droid v1.6.7