Idag sattes tålamodet på prov: på väg till yogapasset i morse hoppade min cykelkedja av. Eftersom den sitter i en lurig kåpa hade jag varken tid eller lust att försöka sätta fast den igen, så fick promenera med hjälmen i högsta hugg.
Väl efter yogan gick jag till busshållplatsen. Kollade på klockan: 08:42. Bussen skulle komma om 6 minuter. Tittade på klockan ett par minuter senare: 08:58. Mobilskärmen hade hängt sig och var alltså inte alls 08:42 när jag först kollade.
Kollar tidtabellen igen. 4 minuter tills nästa buss går. Jag väntar. Och väntar. 5 minuter passerar. 10 minuter. Ovärt att ha väntat i onödan om bussen skulle visa sig komma, så jag stannar kvar. 20 minuter.
Tillslut kommer en buss. Som nästan var på tid. Chauffören konstaterade att bussen innan som aldrig kom fastnat i en kranbil. Jobbigt för honom.
Sanna en vanlig dag hade kokat redan vid cykelkedjeincidenten. Sanna i yogiskt tillstånd tar det hela med ro, njuter av solen, passar på att måla naglarna och är tacksam över att mailen i mobilen fungerar.
"Happiness is not about perfection in every detail - it's the ability to see beyond the impetfections", som jag läste på en vis teförpackning häromdagen.
Heja yogan (och heja mail i mobilen)!
