Ödets ironi

Sånt här tycker jag är roligt. För fler i samma stil, spana in msn:s site.

David LaChapelle: Burning Beauty

Bra skit, den där LaChappelleutställningen Burning Beuty på Fotografiska. Spana in den! Och ta tid på dig: Filippa och jag var där i två timmar imorse, men hann ändå inte se riktigt allt, och långtifrån så noga som vi ville. Det blir återbesök snart.

Uma Thurman: Gossip

Frukost

Om igår kväll var yeii är idag neej: det här med att gå upp tidigt är inte min grej alls. Speciellt inte när jag sovit helt värdelöst. Och när jag därefter måste ner i t-banerusningen innan jag ens vaknat. Men det är för en god sak: frukost på fotografiska med Filippa för att titta på David LaChapelle. DET blir "yeii"!

Middag!

Middag på Papa. Yum! Speciellt efter träning. Och speciellt med trevligt sällskap. Och speciellt när klockan är 21.20.

På jobbresa med mina nya kompisar

På tåget ner till Kristianstad. När jag jobbat klart kollade jag på... Netflix. Oh Yes.

Tyvärr funkade inte uppkopplingen på tåget så bra (go figure). Vilket nog gör Peter glad eftersom jag tjuvtittade på Modern Family utan honom.

Nu väntar tre dagar med NetOnNetinvigning här i stan. Redan ikväll är det Friends and Familykväll, så nu väntar mingel och shopping, wohoo. Pappa Flanders, håll i dig, här ska det köpas julklappar!

Och sen, när jag kommer tillbaks till hotellet, ska jag, paddan och Netflix hänga. Bästa resesällskapet!

Min nya bästis: Netflix

I fredags var jag på AW med mamma. Sen tittade jag på Netflix. I lördags tittade jag på Netflix. Sen gick jag på lunch på Sturehof för att fira Lottas födelsedag. Sen tittade jag på Netflix. Sen åkte jag på fest till Saltis för att fira Filippas födelsedag. I söndags skulle vi gått på bio, men hann inte, så då tittade vi på Netflix. Sen tittade vi på Solsidan. Sen spelade vi TV-spel tills jag tröttnade, snabbt. Sen tittade vi på Netflix.

Man skulle kunna säga att jag har fått en ny bästis. Men hur kan man inte vara bästis med Netflix? Man måste ju bara älska Netflix. Någon sa att det var dåligt utbud, men de har ju typ ALLT som en vanlig videobutik har, och jag som alltid ligger fem år efter i mitt filmtittande (minst) har så många filmer att ta igen att jag knappast märker skillnaden. Mmm, bra grejer. Sen är risken såklart att jag kommer att bli socialt missanpassad, isolera mig totalt, få fyrkantiga ögon och retas för att jag drar paralleller till uråldriga filmer, men det kan det vara värt. Och om jag mister alla mina IRL-vänner har jag ju alltid min nya bästis att hänga med.

Nästan sju år senare

Idag damp den här ner i brevlådan, snart sju år efter examen. Jag hade helt enkelt glömt att be om att få ut den från examensexpeditionen förrän nu. Tur att sånt där inte har ett bäst-föredatum.

Så, rama in och hänga upp på väggen eller lägga in i en mapp längst ner i en låda? Hm. Det får bli lådan.

Sanningen om universum

Lyssnar på P1: "Lösdrivande och herrelösa planeter är vanliga i vintergatan. Det är vanligt att planeter kastar ut varandra ur solsystemen, och då blir de till bruna dvärgar." Seriöst?! Mobbing även i rymden!

En god anledning till att inte äta kött

Fick den här smarriga bilden på brain cupcakes från en kollega:


Varpå jag osökt kom att tänka på aphjärnorna som de smaskade i sig på nån stor fest i ”Indiana Jones i de fördömdas tempel”… (för övrigt min absoluta favoritfilm när jag var liten, i stenhård konkurrens med de piratkopierade Bambi och Cinderella VHS:erna som mamma köpte i Asien på 80-talet):

Då kontrade Erika med den härfina bilden - lite, men bara lite, mindre osmaklig (tror att jag får mina köttätande vänner emot mig på detta dockhus av kött):



Ja. Det är ett kötthus. Med skorsten av bränd korv.

Tisdagmiddag

Ikväll var det tisdagmiddag hos Sussie. (För sista gången på Jungfrugatan innan deras flyttlass går. Det är galet vad tiden går fort, jag tyckte att de just flyttade dit.) Det var en sån där riktigt härlig middag med mycket skratt, som det varit för lite av sista tiden - mer sånt! Fokus på idel positiva saker.

Ja, förutom temat Renovering då, men vi kunde i varje fall skratta igenkännande åt varandras traumatiska erfarenheter. (Otroligt med en hel yrkeskår (säkert ett fåtal undantagna) som kommer undan med att jobba efter helt andra regler än alla andra i servicebranschen. Hade jag betett mig som min senaste snickare hade jag nog inte haft en enda kund kvar - med all rätt.)

Efterlysning: min blidcirkulation

Ligger och försöker somna, men kan inte. Jag fryser för mycket om fötter och vrister och knän. Det verkar va på våg åt rätt riktning i varje fall, för ben och händer har då sakteliga börjat tina.

Märk väl: jag ligger under mitt vintertäcke som är uppdraget över huvudet, med duntofflorna på. Och, än konstigare (i dubbel bemärkelse): de sista två timmarna innan jag gick och la mig satt jag med min gigantiska dunjacka på inomhus (jag var på väg ut på kvällspromenad, men fastnade framför datorn och glömde bort art gå ut och gå. Sånt som händer...).

Således efterlyser jag härmed min blodcirkulation.

Reward: en kopp varmt thé och vetskapen om att ha räddat både mina fötter från att falla av av köld, och mig från uppsägning pga dåligt utfört arbete till följd av sömnbrist.

Jag är verkligen inte ämnad för kyla.

En oväntad fars dag

I går var det fars dag. Det brukar firas med ett sent påkommet telefonsamtal i vår familj. Men i år hade pappa Flanders skickat ett uppfordrande påminnelsemail med god marginal, så jag var inte ens nära att glömma. Det, och pappa, firade jag med att ta med honom på bio (vi såg En Oväntad Vänskap, som glatt nog uppfyllde mina extremt höga förväntningar). Och han firade i gengäld med att ta mig på middag på Rigoletto. Mycket trevligt alltihopa, och en högtid väl värd att fira igen.

La Neta

Idag fick Maggie o jag åka till Mexiko en sväng, genom middag på La Neta på Barnhusgatan. Gött som bara mexikansk mat är, så långt ifrån svennebanan Santa Maria låtsastacos man kan komma, och troligtvis stans bästa tacos!

Gick hem och kollade (av misstag) på ångestfilmen If Only och smälte maten. Nu sova. Adjö.

Update på släkten

Efter konserten gick vi till Kåken. Där sprang jag på kusin Katrin. Jag frågade när hon skulle bli klar med tandläkarstudierna. Då sa hon att hon har ett halvår kvar - till sin civilingenjörsexamen. Vi ses visst inte så ofta...

En riktig, bra konsert

Band of Horses var bra igår. Jag gillade det faktum att det var riktiga musiker som sjöng stämmor i riktiga mikrofoner och spelade välkomponerade låtar som de skrivit själva på riktiga instrument, med bara en projektor som visade naturbilder som scenrekvisita. Britney Spears raka motsats.

Tack Peter!

Band of Horses på Hovet

Ikväll är det dags för min fina födelsedagspresent från Peter: middag (gott på Elefantpojken) och nu konsert med Band of Horses på Hovet. Just nu spelar förbandet. Goldheart Assembley. Bra skit.

Dagens outfit

Det är tur att man har varit i Anderna och kutat omkring i sin ungdom, så att man har benvärmare och torghandlarvantar i alpacka att ta till när man ligger nerbäddad i sängen och läser och det är kallt i rummet och man lider av en blodcirkulation som får en storrökares att framstå som exemplarisk. Med den här lösningen är det bara de stackars fingertopparna som sticker ut som är blålila och stela av köld. Heja alpacka! Sa jag att dessa bokläsar-räddare även har mönster av alpackor på sig? Kärlek!

Movember

Idag gick något snett. Mycket snett. Peter skulle mycket ädelt, som den solidariske man han är, visa sitt stöd för kampen mot prostatacancer genom att sporta en Movember-mustasch. Tom Selleck i sina bästa år utlovades.
Av åkte treveckors-stubbet, och kvar blev... en äldre man (för att vara snäll. Håkan Juholt, för att vara elak). Till min stora förskräckelse alltså inte den Magnum-kopia som utlovats. Jag är förfärad!
Hoppas att man finner ett botemedel mot den hemska prostatacancern å det snaraste.

Kladdkakans dag!

Idag är det tydligen kladdkakans dag! Alla dagar som innehåller bakverk bör firas, och det ordentligt. Så vi ställde till med kladdkakebak.

Så här såg det ut, från början till slut (Bilden med grönsaker har inget med kladdkakan att göra, den är bara ett bevis för att vi åt annat, nyttigare till middag medan kakan bakades, ansvarsfulla och vuxna som vi är).

Till det åt vi vispgrädde med kanel och kardemumma, och det, mina vänner, vill jag lova var gött! Dock struntade vi i chokladglasyren, det var lite överkurs.

Sammanträffandets sammanträffande

I förra veckan åt jag lunch med en människa som jag träffat genom ett jobbevent. En trevlig prick som heter Saúl, är lärare och frilansjournalist, och som kommer från Colombia och Venezuela. Medan vi åt lunch tänkte jag att Lotta borde träffa honom, eftersom de troligtvis skulle ha mycket gemensamt i form av internationella intressen, syn på livet mm, och hon dessutom ska åka till Colombia i helgen.

Jag nämnde detta för honom, och mailade även Lotta igår och föreslog en gemensam after work. Då berättade Lotta att hon samma kväll skulle ha en spansklektion för en för henne dittills okänd lärare - som hette Saúl och var halvcolombian.

Samme Saúl, visade det sig. Snacka om sammanträffande. Detta lyckliga drama avslutades med att vi tre åt en smarrig middag med bubbel på Tures. Så, alla filmskapare, där har ni en meet cute från verkliga livet som jag bjuder på. Hurra för sammanträffanden!

Mörkret är här

Det är sjukt. Jag sover och sover och tränar och tränar och äter nyttigt och kryddar med D-vitamin varje dag, men ändå är jag så trött så att det är ett skämt. Vid any given tidpunkt på dagen skulle jag utan problem kunna lägga mig rakt ner på golvet och sova. Jag snoozar minst 30 minuter per dag, och kan inte minnas sist jag kände mig pigg.

Ljus, tack!

En snäll själ

En snäll själ har satt upp den här lappen i Peters trappuppgång. Jag passade på att få lite sol. Tack vänliga själ!

Jag-deppsöndag: 1-0

Har just avreagerat mig på min Sunday Blues genom att gå loss i köket. Resultatet: Cissis To die for detox granola, och min egen kick-ass pesto. Allt till tonerna av opera på högsta volym. Ikväll blir det pasta al kick-ass pesto con carciofi. Right back at ya, Sunday Blues mtf!

Trött

Idag är seg. Masade mig ur vid två för att få lite frisk luft. Gick till Xarcuterian på Hantverkargatan o satte mig med en italiensk tidning, lite mat och en Jonas. Sen gick jag hem till Peter för att titta på film. Men han hade gått till Xarcuterian för att träffa oss, så nu sitter jag i hans trappa och är kissnödig och väntar på att han ska komma tillbaka. Snacka om fi-fi-fi... Det är inte lätt det där med kommunikation en dag som denna.

Femstjärnig middag på Kungsholmen

Igår var vi på troligtvis världens mest goda, välkomponerade och genomtänkta 4-rättersmiddag på Kungsholmen. Vintagechampagne, årgångstequila, fantastiska viner, findrinkar och mat från himlen blandades med allsång, dans och dares i form av att stå på varandras magar. Tackar, bockar och gratulerar värdens bästa värd Jonas för/till en minnesvärd kväll!

Idag mår vi som vi förtjänar.

Trick or treat?

Två bra trick or treat-tips, det ena kommer från en kund, det andra från en kille på radio:

1) om man inte gillar godis kan man gå runt med ett tomt glas och säga "Hallå, viiin!"

2) om man inte gillar tiggande barn kan man ladda upp ett förråd med wasabinötter och likörpraliner. Då lär man slippa återbesök.

Halloween

Thailandsresan igår blev japansk-amerikanskt Halloweenfirande istället: våra nudlar från nyöppnade och hyllade Noodle Mama intogs framför en skräckis från amerikanska södern: The Last Exorcism. Spooky och spicy!