Just nu värmer jag upp inför I Formloppet genom att sitta på en kokhet buss på väg ut till Sundbyberg. Det lär vara lika effektivt som traditionel uppvärmning sägs det.
Jag är väldigt spänd inför loppet. Dels för att det är mitt första löplopp någonsin. Dels för att det är den längsta distans jag någonsin sprungit (förutsatt att jag klarar det det vill säga). Dels för att jag sedan igår har ett böcklingben som sitter fast i halsen efter inmundigande av en Halv Dalarömacka på Sturehof, så det känns som att jag har struma. Eller nåt. Tjockt och jävligt är det i varje fall.
Men jag har bestämt mig för att se fallet med fiskbenet som en win/win: om jag klarar 10km med ett fiskben i halsen är jag grym. Om jag inte klarar det kan jag alltid skylla på fiskbenet. Och om jag dör var en av mina sista måltider en Halv Dalarömacka på Sturehof. Det kunde vara värre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar