Kanske kanske, hoppas hoppas

Igår tändes ett starkt hopp när Frilans-Björn berättade något som fick mig att le som en sol, studsa som en boll och bli nervös som ett barn: Warner brukar alltid låta teamet som jobbar med en filmlansering se filmen innan galan i distributörens egna lilla biograf. Och idag bekräftades detta av Sandrews: om, OM, samtliga akter har hunnit komma blir det visning hos dem på måndag!

Jag vet, jag vet, jag jinxar genom att över huvud taget prata om det! Men jag lever ju som alla vet efter devisen att det är bättre att ta ut segern i förskott och bli besviken än att inte ta ut någon seger alls. Lisanne och jag håller tummar och tår för att vi ska få se SATC2 redan på måndag, FATTA att vi i den lilla minisalongen i så fall är de första i Sverige som får se den. Jag är så avundsjuk på mig själv! Hade nån sagt det till mig när jag satt på mitt studentrum med mina thaikopior av serien hade jag knappast trott dem. Nu börjar planeringen av klädval, och de fabulösa skor som jag tänkt unna mig själv som tack för fantastisk insats kanske måste inhandlas redan till helgen - The horror, the horror! :-) Och blir det inte av före galan så kommer min perfekta outft komma väl till pass när jag väl ser filmen dagen efter premiären...