Äntligen!

Mot alla odds lyckades jag idag av alla dagar (rätt dålig som den varit) ääääääntligen ta tag i tavelupphängningen. Tog mycket kortare tid än jag räknat med, o var lättare (no need for slagborren), troligtvis pga/tack vare att jag dels byggt upp en aversi mot att göra det, o dessutom marinerat tillvägagångsättet så att jag visste hur jag skulle göra. Jag är nöjd! (Nu återstår bara att se 1) när första tavlan rasar och 2) hur lång tid det tar innan någon lång soffsittare river ner en tavla med huvudet o dör. Tur att soffan är röd, då syns blod från skärsår orsakade av krossat glas sämre).

Härligt att få vända skutan rätt o fortsätta med en bra dag istället! Snart bio m Filippa, nyligen hemkommen från Miami. Också bra!

Published with Blogger-droid v1.6.6