Onsdag: Jag kan glatt konstatera att min oro över spindlar varit obefogad i Kenya. Jag har sett totalt tre stycken: en liten Janne Långbentyp på en toalett, en ännu mindre i taket på en restaurang och en stor på en bananplanta. Den senare hade vänligheten att uppenbara dig precis efter att jag, märkligt nog, tänkt "Nu hade nästan varit lite kul att se en spindel". Dessutom var den artig nog att ha kurat ihop sig till en boll, så den såg inte lika spindlig ut som den verkligen var.
Hemma hos Linda var det lugnt - hon hävdar att tarantellorna som hon haft i vardagsrummet kom på besök i deras förra hus, och att hon aldrig sett en enda spindel i sitt nya hem (vilket jag givetvis inte tror på men ändå väljer att intala mig själv stämmer).
Jag är glad och tacksam över att det här besöket i Kenya genomgående var bra mycket lättare än mitt första:
- jag har mått bra, men undantag för den dagliga illamående/ABA-attacken som kommer med Malaronen (kanske för att jag inte gått i fällan att komplettera riset till lunch med färska grönsaker)
- ribban för vad som är en "väldigt fräsch toalett" har sänkts från vad man normalt refererar till (nämligen "en väldigt fräsch toalett i Sverige"), till "ett lerskjul med sopat golv runt hålet i marken och med en dörr som hänger på två gångjärn och i princip inte inhyser varken flugor eller andra djur".
- oron över att möta en spindel i varje ny miljö har minskat i takt med att antalet miljöer utan spindlar blivit fler och fler.
- den kenyanska körstilen har i mitt huvud gått från vansinnig och livsfarlig hela tiden till självklar, logisk och livsfarlig bara ibland
Glatt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar