Riddare vs drakar

"Åååh, Macs är bara såååå braaaa, de strular aaaaaldrig!" My ass they don't!

Istället för att göra det jag planerade igår spenderade jag 39 minuter med Niklas på Apple support, för att få hjälp att installera Java. Vilket jag redan gjort. Två gånger. Tydligen hade jag gjort misstaget att vara naiv nog att tro att den senaste versionen var den jag skulle ladda ner i djungeln av Java-versioner på Mac's sida. Och lika naivt hade jag tryckt på knappen "Download Java" på Javas egen hemsida. Logiskt, tyckte jag, men då hade jag glömt bort att ingenting som har med teknik att göra är logiskt.

(Niclas hjälpte mig även att stänga av och starta om datorn. Enkelt, kan tyckas, men icke. Bara det tog 15 minuter och åtskilliga tvångsavlutnings-knapptryckningar. För av någon anledning valde mailen, som bara funkar till 50 %, att vägra avslutas. "Macs strular aaaaaaldrig".)

(Och nu vet jag att någon vis person, typ Pappa Flanders, kommer att säga att "Jahaaaa, men det verkar ju som att du fått något virus eller något. Har du virusskydd?", så jag svarar direkt: Men inte vet jag! Jag har betalat 11 000 kronor för en "logisk dator som aldrig skall strula" för att slippa veta sådant. Så.)

Sen gjorde jag det stora misstaget att lägga på luren med Niclas. Att jag inte lärt mig efter 30 år att man aldrig, under några som helst omständigheter, skall lägga på luren med en IT-människa innan man kollat att problemet är löst. Speciellt om det är mer än 10 minuters väntetid.

Uppgiven, utlämnad och med gråten i halsen ringde jag istället Östgöta Enskilda Bank, för att se om de kunde hjälpa mig (det var trots allt deras hemsida som jag hade problem med). Och då svarade David. Min hjälte i cyberrymden. Han var som en blekingsk modell av min favorit på IT, Ronnie.

David, oh David. Med förståelse, humor och expertis guidade han mig igenom skärselden. 48 minuter senare var problemet löst. Ett inte så litet problem med andra ord, och David fick fundera både en och två gånger hur han skulle lösa det. Han kopplade till och med upp sig på min dator för att se exakt vad som pågick.

Jag gillar det, när de kopplar upp sig. Det är 2010-talets motsvarighet till att bli räddad av en riddare på en vit häst: en kunnig man som med stort mod kastar sig in i striden och räddar en från draken (alltså datorstrulet och all frustration som är kopplad till det).

Och så, 1,5 timme senare kunde jag äntligen skaffa e-legitimation.

Högst upp på min shit list: Bank ID. Bank ID är drakarnas drakar, de är Katlas och St Göran-och-draken-drakens fula avkomma i datorvärlden. Aldrig, aldrig någonsin har det varit smärtfritt att skaffa e-legitimation via dem, och det här var spiken i kistan.