Valborgsnostalgi

Det är inte annat än att jag blir lite nostalgisk såhär kring 1 maj och Valborg: jag sitter just nu och tittar på Lunds Studentsångare som sjunger in våren på Universitetshusets trappa. Gammal Lundakörare som jag är (om än aldrig insläppt i de finare sångsammanhangen givet att Malmö Nations kör fokuserade mer på att ha roliga kalas än på kvaliteten på sången) sitter jag och sjunger med i altstämman på alla gamla dänger: Uti vår hage, klassikern Glad så som fågeln (som Cissi och jag alltid och utan undantag failade på), Under rönn och syrén, Studentsången och Vintern rasat - och lyckas ungefär lika bra som då. Kan spotta både Lottas bror och en gammal Malmö Nationskörkompis på front row i kören, och blir lite stolt över att i varje fall en av oss representerar.

Och Valborg är ju inte bara kör.  Det är minnet av otaliga sillaluncher med mina älskade tillika galna Lundakompisar, som idag utgör kärnan av min vänskapskrets, champagnegalopp på Malmö Nation och fester på Göteborgs Nations tak.

Dessutom var det på Valborg för två år sedan som jag för första gången träffade Peter. I baren på Spy bar, efter att ha gett mig ut på upptäcktsfärd för att slippa undan mina kompisar som slogs om samma killes gunst. Han gjorde direkt gott intryck, genom att först kunna citera Die Mauer, sedan genom att berätta att han också var från Bromma och hjälpa mig i projektet att spetsa hans kompisars drinkar med beska droppar, och slutligen genom att försvara mig mot några killar som först sa att jag var en MILF, och därmed få mig att framstå som 15 år äldre än jag är. Sicken kille!

Nu dags att piffa till mig inför 1 maj-middag hos Bella.