Igår var jag ute på kvällspromenad, och fick träffa den här killen. Han var jättestor, även om inte det syns på bilden. Och helt värdelös på att hoppa. Han utnyttjade inte alls sina långa grodlår som han skulle, fick ingen stunds i hoppen utan landade plask på mage. Det såg ut och lät som när man kastar en gelégroda på golvet, ni vet. Han kunde inte ens hoppa upp för trottoarkanten, utan bara välte. Ömkligt, verkligen.
Ett tag funderade jag på om det var en medveten strategi för att slippa bli serverad på någon fransk restaurang, men lite senare passerade vi hans fru som låg mosad på vägen, och då insåg jag att det nog handlade om att han helt enkelt var en prins som inte bara hade en krossad fru utan även ett krossat hjärta. En sorglig historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar