Det jag skrev om att jag förväntade mig att mina balkongväxter skulle dö inon 2v fick motsatt effekt. Stolt kan jag konstatera att de trivs som fisken i vattnet hos mig (och inte då med syftning på mina stackars framlidna fiskar Stevie & Wanda, rip, som ju inte trivdes alls o sedemera dog, för att inte tala om unge herr Milton som inte klarade mer än några timmar hos mig. Det var ett sorgens ögonblick, men en vacker begravning i Humlegården för Stevie eller Wanda. Milton fick en enklare cermoni endast i sällskap av den närmsta familjen, o vad som hände med Stevie eller Wanda som överlevde längst är bara sorgligt att tala om, men jag tror iaf att en fiskmås blev mätt...).
Det röda som skymtar i bakgrunden kan vara en del i min middag, joråsatte, det går bra nu. Undrar bara vad jag skall göra med mina skydddslingar nu när jag reser bort i två veckor...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar